För ett liv i balans

Varför försöka förändra andra?

av

I helgen var det gräl hos mina grannar.

Ett medelålders par flyttade in i bungalowen bredvid min för en vecka sedan. Nu hade den inledande semesterglädjen börjat sina. De tjafsade högljutt i mun på varandra.

Trots att jag inte kan ett ord franska, vet jag vad som sades:

-Du sa si, och det motsvarade inte det jag tycker du borde ha sagt.
-Du gjorde så, och det levde inte upp till hur jag vill att du ska vara.

Och så vidare…

Förväntningar, som inte går att leva upp till.

Och hur brukar det ligga till med sådant vi irriterar oss på hos andra? Just precis, det brukar vara en återspegling av det som redan finns inom oss. Vi borde med andra ord blicka inåt innan vi ger oss i kast med att försöka förändra andra.

Låt oss ändå leka med tanken att en person anpassar oss exakt efter våra önskemål (hemska tanke). Skulle det göra oss lyckligare? Nej, det skulle det inte eftersom vi förändras hela tiden. Det som kändes rätt igår, känns inte lika självklart idag.

Upptäck personen under ytan

Att vi förändras hela tiden är en sanning med modifikation.

Det som förändras ligger på formens nivå:

  • Tankar
  • Känslor
  • Åsikter
  • Status
  • Värderingar

Med mera…

Sådant kommer och går hela tiden.

Även ett uttryck som ”Vill du förändra andra, förändra dig själv” kan vara lite missvisande. Det antyder att du måste förändra dig från en personlighet till en annan – från en form till en annan. Eftersom alla former lyder under lagen om ständig förändring, skulle det betyda att du förr eller senare känner dig missnöjd med andra igen.

Vi måste gå bortom formens flyktiga värld. Vi måste nå djupet, det sanna och eviga jaget, som redan finns inom oss alla. Det gör vi genom att inte ta våra tankar om oss själva eller andra på för stort allvar. Tankar kan aldrig ge en rättvis bild av vem någon verkligen är.

När vi lyckas se under ytan, öppnar sig en helt ny värld.

Vi upptäcker att vi inte har något behov av att försöka ändra på andra. Vi blir medvetna om att vi alla är så mycket mer på djupet. Vi må vara åtskilda vågor på ytan, men det är genom samma hav vi existerar. Under ytans brus och ständiga förändring råder stillhet och tidlöshet.

När du ser bortom personlighetens beteendemönster händer något. Stormen bedarrar, vågorna avtar, ytan klarnar och ett oändligt djup framträder.

Där, på djupet, ser vi oss själva i varandra.