För ett liv i balans

Välkomna dina bekymmer

av

Förra helgen var jag på middag hos min syster och hennes man ute i Åkersberga, en ort cirka tre mil norr om Stockholm. Jag är uppvuxen där och kommer ihåg hur jag som barn på vintern brukade kämpa mig upp med min snowracer på en backe som heter Häggkullen.

Det kändes som ett evigt kämpande för att komma upp till toppen, men det glädjerus som sedan följde när det bar iväg utför gjorde det väl värt mödan, och så snart jag var nere fanns det fullt av nya krafter för att ta sig upp igen.

När jag ser tillbaka på Häggkullen med vuxna ögon är det väldigt svårt att förstå hur jag en gång i tiden kunde uppleva detta som ett nästan oövervinneligt berg. Det är verkligen inte mer än en pytteliten kulle.

Du kan säkert hitta liknande exempel från ditt eget liv. Men vi behöver inte gå så långt tillbaka som till vår barndom för att hitta fler exempel på detta fenomen. Det räcker med att se tillbaka på olika bekymmer vi haft genom åren: kanske ett jobb som gått förlorat, ett förhållande som gått i kras eller en ekonomisk kris vi befunnit oss i.

Så här i efterhand kan det många gånger vara svårt att förstå att dessa livssituationer en gång i tiden kändes som jordens undergång. I själva verket var de inte mer än små gupp på vår väg genom livet.

Nästa intressanta liknelse, om vi återgår till berättelsen om Häggkullen, är de nya krafter vi får efter att ha ridit ut någon av de många utmaningar vi möts av under våra liv. Plötsligt känner vi oss starkare, modigare, nyfiknare och ofta lyckligare än tidigare. Det är som om livet medvetet serverar oss dessa utmaningar för att vi ska växa som människor.

Se tillbaka på de bekymmer du haft i ditt eget liv. Du kommer säkert att hitta många exempel på att det som en gång i tiden kändes som slutet på allt i själva verket var början på något nytt och positivt. Och i de fall där det just nu kanske är svårt att se hur det någonsin skulle kunna leda till någonting bra; ge det lite tid, snart kommer pusselbitarna att falla på plats.

Jag låter den tidigare generalsekreteraren för FN, Dag Hammarskjöld, avsluta denna text med följande träffande analogi om de bekymmer eller utmaningar som möter oss under livets resa:

Mät aldrig bergets höjd förrän du nått toppen. Då skall du se hur lågt det var.