För ett liv i balans

En bekymmersfri syn på bekymmer

av

Bekymmer. Detta tråkiga ord, som så ofta finns med i ett hörn av våra liv.

När hade du senast en längre bekymmersfri period? Du får antagligen leta väldigt länge för att hitta svaret. Kanske upplevde du det som barn.

Det är som om bekymmer är ett sätt att hålla oss vakna. Så snart vi börjar slumra till och tar oss fram likt sömngångare, så slår livet till och serverar oss en personligt anpassad utmaning.

Att välja att kalla det för utmaningar istället för bekymmer är ett stort framsteg. Det är helt enkelt bara något som måste tas tag i, varken mer eller mindre, varken bra eller dåligt. Punkt slut.

Samtidigt, oavsett vad vi väljer att kalla det för, så är det bara ord. Om det inte finns en djupare insikt bakom orden, då blir det bara tomt snack.

Bekymmer ur en ny synvinkel

Det viktigaste du kan göra är att ändra din syn på det som ska lösas.

Vi kan ta ett påhittat exempel, så blir det lättare att sätta sig in i det. Låt oss säga att något i din bil går sönder och den måste in på service.

En bekymmersam syn på det vore: ”Typiskt! Just nu när jag har som mest att göra. Nu måste jag ödsla tid med att försöka hitta en verkstad och sedan ta ledigt från jobbet för att lämna in bilen.”

En bekymmersfri syn på det vore: ”Jag måste lämna in bilen på verkstad. Jag försöker hitta en i närheten av min arbetsplats. Kanske kan jag lämna in den innan jobbet.”

Samma situation, men två helt olika syn på den.

Att baka in problemet i en bekymmersam historia, som att utmaningen dyker upp vid sämsta tänkbara tidpunkt, är det bekymmersamma sinnets favoritsysselsättning. Denna typ av problemtyngd berättelse brukar sinnet, historiens regissör, även erbjuda i en förlängd director’s cut.

Det kan då låta något i stil med: ”Det kommer säkert dröja flera dagar innan jag får tillbaka bilen. Jag måste alltså lägga massa pengar på en hyrbil, som om reparationskostnaden inte är nog, just nu när jag har så dålig ekonomi.”

Det finns så klart egentligen ingen anledning att blanda in framtiden, eftersom du inte har en aning om hur den ser ut. Men låt oss göra det ändå, men med ett bekymmersfritt synsätt:

”Det kan hända att reparationen tar ett par dagar. Jag får kolla med verkstaden om de erbjuder någon form av hyrbilsservice. Jag ska även se till att informera mig om vad min försäkring täcker.”

Ett tänkbart framtidsscenario, som planeras i nuet, fritt från dömande.

Nu var exemplen ovan kanske något tillspetsade. Många gånger handlar det mer om det (mentala) tonfallet. Samma sak kan uttryckas på så många sätt, något som skådespelaren Ernst-Hugo Järegård här visar exempel på.

Nästa gång en utmaning, dessa livets ständigt återkommande väckarklockor, dyker upp, hur väljer du att se på det? Är det BEKYMMER eller bekymmer?