För ett liv i balans

Det dolda dömandet

av

Dömande blir tydligt när det uttrycks i åsikter som:

  • De är onda.
  • Hon är egoistisk.
  • Han är opålitlig.

Och så vidare…

Men det finns även en dold form av dömande. Ett dömande som på ytan ser väl menat ut. Det tar sig uttryck i stil med:

  • De är snälla.
  • Hon är osjälvisk.
  • Han är tillförlitlig.

Personliga åsikter. Olycksbådande övertygelser. Egna idéer om hur andra är och förväntas vara. Och sedan kliver verkligheten in…

Plötsligt stämmer den där beskrivningen inte alls in på personen. Snarare tvärtom. Den givmilde blir den snåla. Den hjälpsamma blir den självupptagna.

Varför? Därför att personer är personer.

Det finns ingen person som i alla lägen lever upp till en beskrivning som någon annan har av honom eller henne. Har personen i fråga ens bett om att bli placerad i ett fack?

Varför tycka något om andra över huvud taget? Vad är nyttan med att ha åsikter om andra?

Åsikter skapar distans till människor. Distans till åsikter förenar människor.

Gå bortom allt som går att sätta etiketter på. Se människan bakom personligheten. Förlåt istället för att döma.

Under varje personlighet finns en medmänniska. I varje medmänniska finns kärlek. I kärlek förvandlas ”Jag” och ”Andra” till ett enda Vi.

Att sluta döma är att börja älska.