För ett liv i balans

Låt livet blomma

av

I går var jag och såg den underbara körsbärsblomningen i Kungsträdgården.

Det är fantastiskt att se hur så många människor i olika åldrar och med olika bakgrund stannar upp och häpnar inför detta magiska under.

Bakom mig hörde jag en tjej säga till sin kompis:

”Vad vackert det är! Synd att det varar så kort stund.”

Men är det verkligen synd att körsbärsträden inte blommar mer än ett par veckor? Skulle vi uppskatta det lika mycket om de blommade året om, eller om de blommade under halva året, eller under hela sommaren?

Antagligen inte. Det finns en form av skönhet i begränsningar.

Tänk om vi kunde se detta i fler delar av livet. Allt vi upplever har trots allt sina naturliga begränsningar. Ingen form varar för evigt, endast det formlösa ligger bortom tid och rum.

Tänk om vi med ena foten i det formlösa emellanåt upplevde ”det självklara” med samma förundran som vi ser på körsbärsblomningen. Ljuset som dansar i dricksglasets vatten, ljudet av löven som prasslar i vinden.

Hela livet blommar när vi slutar ta saker och ting för givet.