För ett liv i balans

Den sanna tryggheten

av

Vädret var som på beställning, soligt och precis sådär lagom varmt.

Utanför den fina restaurangen stod veteranbilen uppställd. Den nypolerade lacken glänste i solen.

I baksätet satt brudparet, uppklädda och fina i håret. Bruden höll en vacker bukett blommor i handen.

Utanför bilen stod chauffören, propert klädd … och med händerna begravda under den öppna motorhuven. Gång på gång försökte han starta bilen, men den ville inte.

Månader av planering och allt hade gått som på räls. Nu återstod bara den avslutande bilfärden. Vad skulle kunna gå fel?

Det gjorde nästan ont att se, som en scen ur en tragikomisk film. Men det var också en bra påminnelse om hur oförutsägbart livet är.

Tryggheten bortom det oförutsägbara

Hur mycket vi än planerar och säkrar upp till höger och vänster, så kan vi aldrig vara riktigt säkra.

Det är så klart inget fel i att planera och försöka skapa sig så trygga förutsättningar som möjligt. Men om vi låter hela vår trygghet vara beroende av yttre omständigheter, då bygger vi vår tillvaro på en mycket instabil grund.

Alla livets yttre strukturer är instabila. Förr eller senare börjar de att svaja och rasar samman eller förlorar sin funktion. Det är inte tragiskt, det är bara så det är.

Verklig trygghet ligger i att komma i kontakt med det som ligger bortom formens flyktighet. Den kontakten etableras genom ett vaket, avspänt och icke-dömande iakttagande av formens förgänglighet. Att bli medveten om denna medvetenhet är verklig trygghet.

Om du gör denna evigt underliggande medvetenhet till din vän, då står du stadigt även om hela världen tycks rasa samman.