För ett liv i balans

Vägen till att våga

av

När min flytt till Thailand kommer på tal, får jag ofta höra att det är modigt att våga göra någonting sådant. Men faktum är att jag varken känner mig särskilt modig eller som om det jag gör är någonting vågat. Det känns helt enkelt bara som något jag verkligen vill göra, och jag har inte hittat några avgörande anledningar till varför jag inte borde förverkliga denna starka önskan.

Däremot skulle det ha krävts en riktig våghals om jag hade gått omkring med tankar som:

  • Tänk om jag inte kommer att trivas.
  • Tänk om jag kommer att känna mig ensam.
  • Tänk om någonting händer.
  • Tänk om jag kommer behöva pengarna till något annat.
  • Tänk om jag inte får något jobb när jag kommer hem.

Med andra ord kan man säga att det frånvaron av någonting – i detta fall idéer om vad som skulle kunna gå snett – som gör att jag vågar åka. Det är inte så att jag har tillfört en portion mod, som inte redan fanns där. Detta naturliga mod finns inom oss alla, det gäller bara att släppa fram det.

Om du sätter in ett fönster för att släppa in ljus i ett mörkt rum, då har du egentligen inte tillfört någonting nytt. Du har öppnat upp det som blockerar (väggen) och på så sätt gjort det möjligt för det som redan finns (solen) att komma fram. Frånvaron släpper fram närvaron, så att säga.

Släpp kontrollen och släpp fram modet

Genom att våga släppa på våra kontrollbehov öppnar vi upp så att modet, vår naturliga inre trygghet, som alltid finns där, tillåts att komma fram. Det kan vi relativt enkelt lyckas med när vi inser att det vi försöker kontrollera i själva verket ligger bortom vår kontroll.

Det spelar ingen roll hur mycket vi säkrar upp till höger och vänster eller hur mycket vi klurar på olika tänkbara problem som kan uppstå – förr eller senare händer ändå något som vi aldrig hade kunnat förutse. Varför? Därför att allt det vi försöker kontrollera handlar på ett eller annat sätt om form, fysisk eller mental, och alla former är föränderliga och utom vår kontroll.

Viktigt att komma ihåg är också att det är just i samband med dessa förändringar som vi utvecklas och växer som människor. Som någon så klokt och vackert uttryckte det:

Just när larven trodde att livet var slut, förvandlades den till en fjäril.

Vi kan så klart vidta vissa åtgärder för att underlätta eller skapa lite extra trygghet. Jag har exempelvis sett till att boka boende de första dagarna samt skaffat mig en särskild reseförsäkring. Men det viktigaste är ändå att känna sig trygg med att inte veta.

Hela livet är en resa och den blir bra mycket enklare och roligare om vi tillåter oss att släppa taget och följa med i svängarna. Det är då vi hittar de riktiga smultronställena. Trevlig resa!