För ett liv i balans

Det osjälviska självet

av

En vilja att vara andra till lags, en strävan efter att framstå som framgångsrik, ett behov av att veta bäst.

Varför säger och agerar vi som vi gör i olika situationer?

Det finns så mycket vi kan lära oss om och av oss själva genom att vara uppmärksamma på vardagliga beteendemönster. Vi behöver inte kalla det för bra eller dåliga karaktärsdrag, det räcker med att vi uppmärksammar vad som pågår.

En oberoende observation av det som är. Inga särskilda avsikter, endast ett nyfiket iakttagande.

När vi ger oss själva den närvaron, då knackar vi på det skal som så länge omslutit oss. Vi spricker upp och börjar på ett naturligt sätt att utstråla det vi tidigare försökte förmedla med själviska beteenden.

Vi går från att vara avskärmade, självupptagna individer till att vara öppna, deltagande medmänniskor. Vi ser helhet där det tidigare rådde separation. Vi slutar att vara rädda och börjar att älska.

Vi hittar oss själva genom att upphöra att vara själviska.


Till toppen ⇧